Nov 25

vad mycket det betyder att inte ge upp …

jag har haft en puckel vad det gäller jobbet nu igen …. eller det är kanske är så att det fortsatt … men nu idag hittade jag ett par citat som fick mig att sakta ner lite och tänka till. Bägge har tydligen den välkände Winston Churchill sagt vid något tillfälle…

“Success is not final, failure is not fatal: it is the courage to continue that counts.”

“Courage is what it takes to stand up and speak; courage is also what it takes to sit down and listen.”

Mö råkas

Nov 21

Fortfarande så är det problem med att se denna blogg på ett bra sätt i IE 8

jag undrar vad det beror på håller på och felsöker och har felsökt en längre tid utan större resultat :-(

Nov 16

Vi har fått tillökning i familjen av en katt …

Det är väl bäst att jag börjar denna historien från börja för detta är en rätt så otrolig historia då min fru fram till några veckor sedan hade en uttalad och väldigt allvarlig kattskräck. Döm om min förvåning när vi först trots detta fick besök av min svägerska och hennes katt Frasse.

Frasse

Ännu mer förvånad och förbluffad blev jag när min fru började klappa Frasse och vips så var hon botad. Vi hade sedan Frasse hos i en vecka innan vi skjutsade hem honom till matte.  Under den veckan som Frasse var hos oss så pratade min fru med en kollega och det ena ledde till det andra och nu i fredags så kom Tessan hem till oss.  Hennes matte skulle flytta och Tessan behövde ett nytt hem eller också skulle hon behöva avlivas.  För att göra en lång historia kort och som ni nog även fattat av rubriken så kom Tessan hem till oss i fredags och får nu sitt nya hem hos oss. Hon är avvaktande och hon får bestämma takten för hur, när och på vilket sätt vi ska bekanta oss.

Tessan

Det första dygnet så gömde hon sig under min säng, hon va bara in i hallen på natten och åt lite och använda sin toalett. Hon har dock utforskat mer och mer av sitt nya hem, nattetid och nu i natt så tyckte hon att det va lämpligt att påkalla min uppmärksamhet. Jamade och när hon märkte att jag vaknat så ”ramla hon ihop” på golvet och gav mig tydliga signaler om att nu va det dags att klappa och gosa med henne. Så jag gjorde väl det trots att klockan var inte mer än 04:30-05:00. Va gör man inte för att ”kattrackarn” ska börja trivas :-)

Hon tar mer och mer kontakt men verkar tycka att fem personer är lite väl många och väntar tills hon är på tu man hand med någon och hittills mest mig eller min fru. Jag hoppas dock innerligt att hon ska inse att vi INTE uppskattar uppmärksamhet och mysiga stunder före kl 07.00 på morgonen, men man kan kanske inte få allt på en enda gång. ;-)

Så nu är vi sex stycken i familjen, äntligen finns det mer en dam hos oss. :-)

Nov 12

jag har aldrig fått så många gratulationer som i år ….
och det värmde att se att så många kom ihåg mig.

Jag är och har aldrig varit mycket för kalas men jag uppskattar enormt mycket att bli ihågkommen så detta har nog varit en av de mer minnesvärda och bästa födelsedagarna jag haft tack för det alla som grattat via facebook, mail, sms, här på min blogg eller på annat sätt det värmer så gôtt …

TACK!

Nov 5

Gammal man gör så gott han kan,
dansar f*n så illa,
hela kroppen rister han,
men ändan den står stilla.

Hasse Alfredsson

När blir man gammal? När man fyller 44 år som jag idag? Nää tror inte det … . hoppas inte det … :-)

Så då har man fyllt 44 år och sitter och dricker kaffe och hickar ….. hatar hicka … jag låter högt och ljudligt och hela kroppen hoppar … blääää!

Sep 29

Uppdatera bloggen sa min gode vän Dannyboy häromveckan och ja det är väl på tiden. Stress är nåt jag känt av de senaste veckor och det till grad att jag va hemma måndag och tisdag förra veckan och va helt utslagen, mådde illa och hade yrsel. Jag kände igen signalerna och har beslutat mig för att ta det lugnare och med vad i så fall?

Jo t.ex. fick jag en förfrågan från en rektor i Säffle om att ha fortbildning för skolpersonal men det tackade jag nej till och det av ovan nämnda orsak och det kan jag väl leva med. Värre är det att jag tror att jag får lägga rollspel deltagande på is för att det blir stressigt att åka upp till Karlstad på måndagarna.  Jag skulle nog behöva sällskapet och samvaron som är där på måndagarna men 1.5 timmas restid de dagarna är inte va jag klarar som det är nu. Jag har även beslutat och spelar nu mindre World of Warcraft.

Jag vill verkligen INTE hamna där jag va för några år sedan då jag gick i vägen eller blev utbränd eller vad det nu kallas. Va hemma och åt antidepressiv medicin under 1-2 år, det är verkligen ingen hit. Så ta det lugnt är att föredra.

Ska kanske prova på att spela lite LotRo igen då jag upptäckt att en arbetskamrat som arbetar på IT-enheten i Säffle spelar detta och funderar även på att starta en karaktär på Nordrassil där en på Säffle Lärcenter har sin druid, men som sagt är det att prioritera familj, lugn och ro och mitt arbete i första hand sen får jag se vad jag orkar utöver det.

”Mô råkas”

Aug 18

”My momma always said, ”Life was like a box of chocolates. You never know what you’re gonna get.” /Forrest Gump

Nä man vet inte vad man får sig tilldelat av upplevelser och erfarenheter och tur är väl det, då hade man nog inte orkat. Jag har flera gånger undrat under livets olika skeenden varför har jag det som jag har det?

  • Varför har två av mina söner autism?
  • Varför dog Linnea i en bilkrasch endast 15 år gammal?
  • Varför tog Rikard, min tremänning livet av sig blott ca 30 år gammal?
  • Varför dog Magnus i en ringa ålder av 34 år?
  • Varför har jag aspbergers syndrom?
  • Varför?

När man börjar räkna upp saker, jobbiga saker som hänt undrar i alla fall jag hur i hela världern har jag orkat med? Orkar jag mer? Förmodligen och antagligen kommer jag att göra det och även trots att många av de mest underbara människor inte finns runt mig längre så måste jag tillstå att jag för det mesta tycker livet trots allt är underbart och värt att leva. Mycket av det som gjort det värt att leva har de som jag nu på olika sätt saknar bidragit till och lärt mig att så är livet.

Jag skulle ge mycket för än en gång få träffa Rikard, få ha ett absurt samtal med Magnus, få krama om Linnea, men jag skulle inte vilja va normal, inte vilja slippa att va en person med aspergers syndrom. Det blir mer problematiskt när jag tänker på mina söners autism, skulle de va desamma utan det? Jag älskar mina söner som de är fullt ut utan förbehåll och hoppas att får inte med sig nåt annat så vet de att deras många gånger grinig far älskar dem.

Jag tror jag vi är här på jorden för att lära oss just det att älska varann, att sprida ljus och glädje samt att ha roligt utan att nån mår illa på grund det. Va ville jag med att detta svammel? Jag vet inte, men jag vet att jag är glad att min äldste son nu har börjat på Nuntorps naturbruksgymnasium och verkar trivas och jag saknar honom redan där hemma. Jag vet också att jag ska snart åka hem för att busa lite med de två som är hemma och förmodligen kosa och pussa på min fru. Det är livet det.

Så vad ville jag? Kanske bara skapa lite brus på vattenytan och få ringarna på vattnet att sprida sig …

Aug 14

Ja DannyBoy efterlyste idag med all rätt bilderna på Insjön och de kommer här.

Jag har haft jätteproblem med att posta ett enkelt inlägg …. vette fåglarna varför dock …

Jun 12

Ja äntligen så verkar Internet och telefonen vara fixade men det krävdes att ca 3 km kabel blev utbytta … hm ?? …

Så nu är telefonkabeln från mitt hus till telefonstationen utbytt och han som gjorde det va en mycket trevlig och pratsam karl :-)

men nu är det gjort och det va nån dags sen men jag vågade inte riktigt jubla förrän jag sett att det funkade nåra dagar förra gången skulle det ju också fungera men ack vad jag bedrog mig den gången .. men nu är det igång ….

Jun 4

Men har ju helt klart ilandsproblem men det är fortarande irrieterande att telefonen inte funkar men jaja jag har det bra.

Imorgon ska jag åka med frun till sjukhuset så de får titta på hennes hand och arm som fortfarande inte är bra efter operationen.  Så ber och hoppas att det löser sig nu med den handen. Hon har ju operarat handen pga att hon har haft Karpaltunnelsyndrom i den handen men det blev inte bra efter operationen.  Så nu är det dags att åka till läkaren igen.

Samtidigt är jag tacksam att jag har min fru i livet och mina barn är friska nog att bråka och leva rövare på övervåningen här hemma. :-)

« Tidigare Poster