Jun 9

Hittade detta lilla samtal på nätet mellan Hettar och Polgara som utspelar sig kort efter att Hettar blivit far

”Why don’t we just drop the subject since it seems to bother you so much and you can tell me about Adara’s baby instead.”

An expression of fatuous pleasure came over Hettar’s fierce, hawk-like face. ”He’s a boy.” he said with the overwhelming pride of a new father.

”We gathered that,” Polgara said calmly. ”How big was he when he was born?”

”Oh-” Hettar looked perplexed. ”About so big, I’d say.” He held his hands half a yard apart.

”No one took the trouble to measure him?”

”They might have done that, I suppose. My mother and the other ladies were doing all sorts of things right after he came.”

”And would you care to estimate his weight?”

”Probably about as much as a full-grown hare, I suppose -a fairly good-sized one- or perhaps the weight of one of those red Sendarian cheeses.”

”I see, perhaps a foot and a half long and eight or nine pounds -is that what you’re trying to say?” Her look was steady.

”About that, I suppose.”

”Why didn’t you say so, then?” she demanded in exasperation. He looked at her, startled.

”Is it really that important?”

”Yes, Hettar, it really is that important. Women like to know these things.”

”I’ll have to remember that. About all I was really interested in was whether he had the usual number of arms, legs, ears, noses -things like that- that and making sure that his very first food was mare’s milk, of course.”

”Of course,” she said acidly.

”It’s very important, Polgara,” he assured her. ”Every Algar’s first drink is mare’s milk.”

”That makes him part horse, I suppose.”

He blinked. ”No, of course not, but it establishes a sort of bond.”

”Did you milk the mare for him? Or did you make him crawl out and find one for himself?”

”You’re taking all this very oddly, Polgara.”

”Blame it on my age,” she said in a dangerous voice.

He caught that tone almost immediately. ”No, I don’t think I’d want to do that.”

Jag måste nog ta och läsa dessa böckerna igen i sommar :-)

Maj 24

Va ja älskar Eddings humor …. läste lite citat på nätet och snubblade på denna dyrgrip …

”What was that?” Asked Belgarath, coming back around the corner.
”Brill.”
”Again? What was he doing this time?”
”Learning to fly, last time I saw him.”
*puzzled look from Belgarath.*
”It wasn’t going too well.”
”Maybe he’ll learn in time.”
*muffled crash, followed several second later by another one.*
”Does bouncing count?” Silk asked.
Belgarath flinched. ”No.”
”Then I don’t think he learned in time.”

asgarv ….. :-)

Maj 18

image

Tessan älskar att krypa in och sova under täcket och även under madrassen.

Maj 18

Hej!

Ryktet om att min blogg avlidit och gått till de sälla jaktmarkerna på Internet om det nu finns något sådant är lite överdrivna men inte mycket, den har likt en björn legat i dvala och skavt undertecknads samvete i den mån jag nu har ett samvete. ;-)

Nu är tanken att jag ska uppdatera den mera frekvent än att det dröjer ett halvår igen innan det kommer nåt nytt livstecken från mig.

I helgen var mina föräldrar på besök och vi firade mina två äldsta söner födelsedagar, de blir nu 17 respektive 16 år, va tiden går.  I mitt minne va det inte länge sedan man hade dessa barn i famnen och det va inte länge sedan heller,  känns det som, jag själv låg och lekte på mormor och morfars köksgolv.  Tiden går … isch jag sitter här och blir sentimental …

Nä man får leva här o nu!
Mö råkas

Nov 25

vad mycket det betyder att inte ge upp …

jag har haft en puckel vad det gäller jobbet nu igen …. eller det är kanske är så att det fortsatt … men nu idag hittade jag ett par citat som fick mig att sakta ner lite och tänka till. Bägge har tydligen den välkände Winston Churchill sagt vid något tillfälle…

“Success is not final, failure is not fatal: it is the courage to continue that counts.”

“Courage is what it takes to stand up and speak; courage is also what it takes to sit down and listen.”

Mö råkas

Nov 21

Fortfarande så är det problem med att se denna blogg på ett bra sätt i IE 8

jag undrar vad det beror på håller på och felsöker och har felsökt en längre tid utan större resultat :-(

Nov 16

Vi har fått tillökning i familjen av en katt …

Det är väl bäst att jag börjar denna historien från börja för detta är en rätt så otrolig historia då min fru fram till några veckor sedan hade en uttalad och väldigt allvarlig kattskräck. Döm om min förvåning när vi först trots detta fick besök av min svägerska och hennes katt Frasse.

Frasse

Ännu mer förvånad och förbluffad blev jag när min fru började klappa Frasse och vips så var hon botad. Vi hade sedan Frasse hos i en vecka innan vi skjutsade hem honom till matte.  Under den veckan som Frasse var hos oss så pratade min fru med en kollega och det ena ledde till det andra och nu i fredags så kom Tessan hem till oss.  Hennes matte skulle flytta och Tessan behövde ett nytt hem eller också skulle hon behöva avlivas.  För att göra en lång historia kort och som ni nog även fattat av rubriken så kom Tessan hem till oss i fredags och får nu sitt nya hem hos oss. Hon är avvaktande och hon får bestämma takten för hur, när och på vilket sätt vi ska bekanta oss.

Tessan

Det första dygnet så gömde hon sig under min säng, hon va bara in i hallen på natten och åt lite och använda sin toalett. Hon har dock utforskat mer och mer av sitt nya hem, nattetid och nu i natt så tyckte hon att det va lämpligt att påkalla min uppmärksamhet. Jamade och när hon märkte att jag vaknat så ”ramla hon ihop” på golvet och gav mig tydliga signaler om att nu va det dags att klappa och gosa med henne. Så jag gjorde väl det trots att klockan var inte mer än 04:30-05:00. Va gör man inte för att ”kattrackarn” ska börja trivas :-)

Hon tar mer och mer kontakt men verkar tycka att fem personer är lite väl många och väntar tills hon är på tu man hand med någon och hittills mest mig eller min fru. Jag hoppas dock innerligt att hon ska inse att vi INTE uppskattar uppmärksamhet och mysiga stunder före kl 07.00 på morgonen, men man kan kanske inte få allt på en enda gång. ;-)

Så nu är vi sex stycken i familjen, äntligen finns det mer en dam hos oss. :-)

Nov 12

jag har aldrig fått så många gratulationer som i år ….
och det värmde att se att så många kom ihåg mig.

Jag är och har aldrig varit mycket för kalas men jag uppskattar enormt mycket att bli ihågkommen så detta har nog varit en av de mer minnesvärda och bästa födelsedagarna jag haft tack för det alla som grattat via facebook, mail, sms, här på min blogg eller på annat sätt det värmer så gôtt …

TACK!

Nov 5

Gammal man gör så gott han kan,
dansar f*n så illa,
hela kroppen rister han,
men ändan den står stilla.

Hasse Alfredsson

När blir man gammal? När man fyller 44 år som jag idag? Nää tror inte det … . hoppas inte det … :-)

Så då har man fyllt 44 år och sitter och dricker kaffe och hickar ….. hatar hicka … jag låter högt och ljudligt och hela kroppen hoppar … blääää!

Sep 29

Uppdatera bloggen sa min gode vän Dannyboy häromveckan och ja det är väl på tiden. Stress är nåt jag känt av de senaste veckor och det till grad att jag va hemma måndag och tisdag förra veckan och va helt utslagen, mådde illa och hade yrsel. Jag kände igen signalerna och har beslutat mig för att ta det lugnare och med vad i så fall?

Jo t.ex. fick jag en förfrågan från en rektor i Säffle om att ha fortbildning för skolpersonal men det tackade jag nej till och det av ovan nämnda orsak och det kan jag väl leva med. Värre är det att jag tror att jag får lägga rollspel deltagande på is för att det blir stressigt att åka upp till Karlstad på måndagarna.  Jag skulle nog behöva sällskapet och samvaron som är där på måndagarna men 1.5 timmas restid de dagarna är inte va jag klarar som det är nu. Jag har även beslutat och spelar nu mindre World of Warcraft.

Jag vill verkligen INTE hamna där jag va för några år sedan då jag gick i vägen eller blev utbränd eller vad det nu kallas. Va hemma och åt antidepressiv medicin under 1-2 år, det är verkligen ingen hit. Så ta det lugnt är att föredra.

Ska kanske prova på att spela lite LotRo igen då jag upptäckt att en arbetskamrat som arbetar på IT-enheten i Säffle spelar detta och funderar även på att starta en karaktär på Nordrassil där en på Säffle Lärcenter har sin druid, men som sagt är det att prioritera familj, lugn och ro och mitt arbete i första hand sen får jag se vad jag orkar utöver det.

”Mô råkas”

« Tidigare Poster